Guide Självledarskap och reflektion

Självledarskap handlar om förmågan att styra dig själv: din uppmärksamhet, din tid, dina reaktioner och din riktning. Det är grunden för allt annat ledarskap. Det är svårt att leda andra genom osäkerhet om du inte vet hur du själv reagerar på den, och svårt att hjälpa andra att prioritera om din egen kalender styrs av den som ringer först.

Begreppet används på flera sätt. I forskningen beskrevs självledarskap tidigt som strategier för att påverka sitt eget beteende och sin motivation, till exempel genom att sätta mål, följa upp sig själv och styra sina tankemönster. I vardagligt språk handlar det ofta om något bredare: att ta ansvar för sitt eget arbetsliv. Den här guiden handlar om båda.

Känn dina mönster

Självledarskap börjar med självkännedom, men inte i en abstrakt mening. Det handlar om konkreta mönster: när på dagen du tänker bäst, vad som får dig att tappa fokus, hur du reagerar när du blir kritiserad och vilka situationer som får dig att säga ja när du menar nej.

Mönster syns sällan i stunden. De syns när du tittar bakåt. Därför är någon form av regelbunden reflektion så viktig. Det behöver inte vara avancerat. Tre rader i slutet av dagen om vad som hände, vad du kände och vad du tar med dig räcker för att efter några veckor se saker du inte visste. Jag har skrivit mer om enkla metoder i journaling för dig som inte gillar att skriva.

Prioritera det viktiga

De flesta av oss har fler saker att göra än tid att göra dem på. Det betyder att vi prioriterar hela tiden, medvetet eller inte. Självledarskap handlar om att göra det medvetet.

Bråttom eller viktigt?

Ett klassiskt sätt att sortera uppgifter är att skilja på det som är bråttom och det som är viktigt. Det som är bråttom ropar högst, men det viktiga är ofta tyst: att tänka långsiktigt, att utveckla medarbetare, att ta hand om relationer och sin egen hälsa. Om du inte avsätter tid för det viktiga blir det aldrig av.

Skydda tiden för det som kräver tankar

Arbete som kräver koncentration behöver sammanhängande tid. Boka in den i kalendern som ett möte med dig själv, och behandla den med samma respekt som ett möte med någon annan. Många märker att två eller tre skyddade block i veckan gör stor skillnad.

Säg nej till det som tränger undan

Varje ja är ett nej till något annat. Att kunna säga nej, tydligt och vänligt, är en av de viktigaste färdigheterna i självledarskap. Läs mer i att säga nej utan att bränna broar.

Hantera dina reaktioner

Alla reagerar. Skillnaden ligger i vad vi gör med reaktionen. När något väcker ilska, oro eller försvar finns det ofta ett ögonblick där du kan välja: reagera direkt eller ta ett andetag först. Det ögonblicket blir större med träning.

Korta pauser i vardagen, att lägga märke till andningen eller att vänta innan du svarar på ett mejl som gör dig upprörd, är enkla sätt att träna. Det handlar inte om att trycka undan känslor, utan om att hinna se dem innan de styr. Mer om det finns i tio minuter stillhet om dagen.

Sätt gränser

Gränser handlar om vad du tar på dig och vad du inte tar på dig, och om hur tillgänglig du är. I ett arbetsliv där mejl och meddelanden når oss dygnet runt behöver de flesta göra aktiva val. Några exempel:

• bestäm tider då du inte läser jobbmejl, och berätta det för dem du arbetar med,
• skilj på vad som är ditt ansvar och vad som är någon annans, även när du kan lösa det snabbare själv,
• säg till tidigt när arbetsbelastningen blir för hög, i stället för att vänta tills du inte orkar.

Gränser är inte bara ditt ansvar. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsbelastning och arbetsmiljö, och Arbetsmiljöverket har information om vad det innebär. Självledarskap kan aldrig ersätta en rimlig organisation, och det är viktigt att inte göra strukturella problem till individuella.

Reflektera regelbundet

Reflektion är motorn i självledarskap. Det är genom att stanna upp och titta tillbaka som du lär dig av det du har varit med om. Utan reflektion blir erfarenhet lätt bara upprepning.

Reflektion kan ske på olika tidsskalor:

• Dagligen: några minuter i slutet av dagen.
• Varje vecka: en kvart på fredagen för att se tillbaka och planera framåt.
• Några gånger om året: en längre stund för att se på riktning och prioriteringar. Ett förslag på frågor finns i höstens reflektion.

Det viktiga är regelbundenheten, inte längden. En kort reflektion som blir av är mer värd än en lång som aldrig händer.

Ta stöd av andra

Självledarskap betyder inte att du ska klara allt själv. Tvärtom är en viktig del att veta när du behöver andra. En mentor, en kollega du kan tänka högt med eller ett nätverk av andra chefer kan ge perspektiv som är svåra att få på egen hand. Ibland kan en coach vara till hjälp. Hur du väljer en beskriver jag i guiden om att välja kurs, coach eller retreat.

När det inte räcker

Det finns en risk med självledarskap som begrepp: att allt blir en fråga om individens förmåga. Om du sover dåligt under lång tid, känner dig nedstämd, har svårt att koncentrera dig eller inte känner igen dig själv, är det inte ett misslyckande i självledarskap. Det kan vara tecken på ohälsa, och då ska du prata med vården. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning. Vid akuta lägen, ring 112.

Självledarskap är ett sätt att ta ansvar för det du kan påverka. Det är minst lika viktigt att veta vad du inte ska bära ensam.