Helena Wahlberg
Jag har träffat många chefer som säger att de borde skriva dagbok men inte gör det. När vi pratar om varför handlar det sällan om tid. Det handlar om att de föreställer sig något som liknar en uppsats: långa stycken, välformulerade tankar, kanske något som en dag ska läsas av någon annan. Det är inte vad journaling behöver vara.
Varför skriva alls?
Att skriva tvingar tankarna att bli ord, och ord går att titta på. Det som snurrar i huvudet som en diffus oro blir ofta mer hanterbart när det står på papper. Du ser vad som är fakta, vad som är tolkning och vad som är rädsla.
Psykologen James Pennebaker började på 1980-talet studera vad som händer när människor skriver om svåra upplevelser, och hans arbete har följts av många studier om så kallat expressivt skrivande. Resultaten är blandade och effekterna ofta små, men det finns stöd för att skrivande kan hjälpa en del människor att bearbeta och strukturera det de har varit med om. Det är inget mirakel. Det är ett enkelt verktyg som är värt att pröva.
Fyra metoder som kräver lite
Tre rader om dagen
Skriv tre rader varje kväll: vad hände, vad kände jag, vad tar jag med mig. Det tar två minuter. Efter några veckor har du ett mönster att titta på, till exempel vilka typer av möten som tar mest energi.
En fråga i veckan
Välj en fråga på måndagen och återkom till den några gånger under veckan. Det kan vara: Vad undviker jag just nu? Eller: Vilket beslut skjuter jag upp, och varför? Skriv korta svar, gärna i punktform.
Listor i stället för meningar
Om du tycker om att strukturera, skriv listor. Saker som gav energi. Saker som tog energi. Samtal jag behöver ha. Listor sänker tröskeln, eftersom du slipper formulera hela meningar.
Skriv till någon
Vissa har lättare att skriva när det finns en mottagare. Skriv ett brev som aldrig ska skickas, till en medarbetare, din chef eller dig själv om ett år. Det hjälper ofta att säga det som är svårt att säga högt, och att se vad du faktiskt vill säga.
Några praktiska råd
- Papper eller skärm spelar mindre roll. Välj det du faktiskt kommer att använda. Många tycker att papper gör det lättare att stänga av andra intryck.
- Bestäm en plats och en tid. Vanor fäster lättare när de knyts till något som redan händer, som kaffet på morgonen.
- Läs inte om för tidigt. Låt det du skrivit ligga några veckor innan du läser. Då ser du mönster i stället för enskilda dagar.
- Skydda det du skriver. Om du skriver om jobbet, tänk på var anteckningarna förvaras. Skriv aldrig känsliga uppgifter om andra i ett dokument som kan delas.
När skrivandet inte räcker
Ibland väcker skrivandet mer än det lugnar. Om du märker att du fastnar i samma tunga tankar varje gång, eller att du mår sämre efteråt, är det en signal att ta på allvar. Prata med någon du litar på, och kontakta vården om nedstämdheten håller i sig. Journaling är ett sätt att tänka klarare, inte en ersättning för hjälp.
Vill du gå vidare finns fler verktyg i min guide om självledarskap och reflektion, och längre frågor att skriva om i höstens reflektion.
